Det är dags för en kunskapsdebatt!

Vad ska eleverna lära sig? Vad är viktigt? I Lärarförbundets tidning Pedagogiska magasinet nr 3 år 2012 finns artikeln I rummet mellan digitalt lärande och analoga mål. Där sticker Tomas Kroksmark än en gång ut hakan. Han är professor vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping och en välkänd person inom skolväsendet. Han har ofta skarpa åsikter om skolan och den här gången handlar det bl a om att de nuvarande dokumenten för kunskapsstyrning inte längre är aktuella. I och med den alltmer utbredda användningen av ett till ett datorer har också kunskapsbegreppet ändrats. Han säger bl a:

Sedd som verktyg för lärande öppnar datorn för en mer kreativ, skapande, analyserande och kritiskt granskande kunskap som inte stämmer med kursplanernas mätbara kunskapsmål.

Enligt artikeln har Kroksmark konstaterat detta när han i fyra studier undersökt vad en egen dator per elev inneburit vid fem olika skolor i fem kommuner. Studierna har skett på uppdrag av Vittraskolan. Den första publicerades 2010, de tre senaste kommer nu i höst och har gjorts i samarbete med tre lärare.

Kunskap är och måste vara det centrala inom skolan, det är faktiskt kunskap hela skolan går ut på! Diskussionen måste fortgå eftersom förutsättningarna för undervisning hela tiden ändras. Förutsättningarna ändrades när bandspelaren, kopiatorn och diaprojektorn infördes och de ändrades när begreppet katederundervisning infördes. Idag möjliggör ett till ett datorer en annan undervisning och kunskapsdebatten är mer aktuell än någonsin! Vad är viktig kunskap? Hur lär man sig bäst (och mest)? Är det som Kroksmark säger, att vi behöver en ny kursplanekonstruktion och nya läroplaner? Kanske, eller också ryms de nya tankarna i Lgr 11? Datorn är bara ett verktyg att nå målet, den kan aldrig överträffa samtalet konstaterar också Kroksmark i artikeln. Det viktiga tycker jag är att debatten går vidare, den får aldrig stanna av!

Svagbegåvad tabu i skolan- artikel i SvD

SvD Kultur 2012-10-15

Idag inleder SvD en artikelserie om svagbegåvade elever i skolan. Att en elev är svagbegåvad är tabu och diskuteras inte i svensk skola. 14 % av befolkningen beräknas vara svagbegåvad och har svårt för teoretisk tänkande. Det innebär att dessa elever har stora svårigheter att nå skolans mål och arbetsuppgifterna ligger konstant på en för hög nivå. Att ständigt misslyckas och inte hänga med i undervisning skapar dålig självkänsla och gör skolan till en plåga.

Enligt artikeln kan barn med svag teoretisk begåvning ha svårt att organisera och planera, ha problem med tiden och att prioritera mellan olika saker. De kan också ha koncentrationssvårigheter som hänger samman med att det är svårt att fokusera på något man inte förstår. Detta är något de har gemensamt med elever med diagnoser som ADHD, vilket gör att svagbegåvade elever blir skickade på olika utredningar utan att man kan fastställa en diagnos.

Artikeln tar inte upp hur man kan arbeta kompensatoriskt, men det kanske kommer senare i artikelserien. Självklart måste det inom IKT och specialpedagogik finnas en hel del att göra…

Flipped Classroom- hur inne som helst!

Jag har, som många andra, ambitionen att läsa intressanta pedagogiska artiklar så fort tidningarna dyker upp i brevlådan. Det gäller även Lärarförbundets medlemstidning Lärarnas tidning. Tyvärr är det lätt att den blir liggande på sängbordet i väntan på mer tid. För tid är det brist på, alltid…

Men, nu har jag tagit mig tiden, bläddrat på måfå i senaste numret (nr 15) och hittat nåt intressant: ännu en artikel om ”Flipped classroom”. Spännande, jag är redan frälst och tror på idén att spela in genomgången, ge filmen i läxa och sen bearbeta innehållet praktiskt under nästa lektion. Genialiskt om ni frågar mig! Jag skulle gärna prova själv, men är för tillfället mammaledig och får nöja mig med att läsa om det.

Artikeln handlar om hur Daniel Barker, lärare på Norra Reals gymnasium använder sig av den här metoden. Han har arbetat med detta under ett år och tycker att fördelen är att eleverna är förberedda och vet vad lektionen kommer att handla om. Den som behöver kan titta på filmen flera gånger och han frigör tid för att bearbeta innehållet under lektionstid när han som lärare är närvarande. Det gör det möjligt att individanpassa undervisningen och fånga upp elever som behöver ytterligare förklaringar.

Visst finns det nackdelar- ingen möjlighet att ställa frågor eller göra intressanta utvikningar under genomgången.

Ytterligare en fördel ser jag som arbetar med yngre elever: Det är ett smidigt sätt för intresserade föräldrar att hålla sig à jour med vad barnen lär sig i skolan.

Daniel Barkers filmer kan man hitta på www.danielbarker.se

Det är inte konstigt att Daniel Barker är nominerad till Guldäpplet 2012. Vinnaren utses på Skolforum den 30 oktober. Jag är nog inte ensam om att hålla tummarna för honom. Helt klart en värdig vinnare!